Kontakt

Kontakta Commander: commanderslog [at] hotmail.se

fredag 20 maj 2011

Marin insats inom tio dagar

Socialdemokraterna har i ett utspel om Libyen på DN Debatt bland annat öppnat för att Sverige skall delta med marina stridskrafter som ersättning för FL01, som insatsen med JAS39 Gripen kallas. Förslaget möter, naturligtvis, motstånd från Alliansen. Försvarsministern ifrågasätter "varför skulle det vara bättre att avbryta en pågående, efterfrågad och effektiv insats med Gripen – för att ersätta med någon annan, ännu inte lika efterfrågad förmåga och först om flera månader?" Även Allan Widman (FP) är kritisk och avfärdar en marin insats som dyr och tidskrävande.

Som vanligt, skulle jag vilja säga, har Försvarsministern både rätt och fel. Rätt i det avseendet att det är mycket olämpligt att avbryta en effektiv insats och ersätta den med något annat, fel när han hävdar att en marin insats inte skulle vara efterfrågad och ta flera månader att sätta upp. Att marina stridskrafter behövs för att upprätthålla embargot mot Khadaffi är närmast självklart och det bekräftas också av Fredrik Lindvall, säkerhetspolitisk analytiker vid FOI. De senaste veckornas händelser utanför Misrata visar tydligt att de marina stridskrafterna är nödvändiga för att få in nödhjälp till de utsatta i Libyen.

Marintaktiska staben på Högkvarteret (HKV) hävdar att det skulle ta lång tid att få en svensk marin insats på plats. ”Det tar tre månader att få ett par svenska korvetter på plats”, påpekade Magnus Lüning, chef på marinens tekniska [sic!] stab. Detta stämmer med de styrdokument som finns där beredskapen för internationella insatser är satt till R90. Det är också korrekt om man tittar på erfarenheterna från tidigare marina insatser som alla har tagit ungefär tre månader att sätta upp och få på plats.

När man anger tiden till tre månader lever man dock kvar i den gamla världen när vi hade en Utlandsstyrka och deltagandet i internationella operationer var frivilligt. Alla soldater och sjömän fick tidigare ta tjänstledigt från sin ordinarie tjänst i Försvarsmakten för att kunna tjänstgöra i en internationell insats. 

Riksdagen har nu upphävt lagen om utlandsstyrkan och all personal har nu skyldighet att delta i internationella operationer. I stället för en särskild utlandsstyrka skall deltagandet i internationella operationer ske med "nummersatta förband", det vill säga de stående insatsförbanden. Dessa har betydligt högre tillgänglighet än de tidigare förbanden i utlandsstyrkan. Tyvärr har tänkesättet inom Försvarsmakten och HKV inte riktigt följt med i denna utveckling.

Låt oss ta ett exempel. HMS Härnösand och HMS Helsingborg är för tillfället i Storbritannien och genomför Flag Officer Sea Training (FOST) som är en övning för att, med stöd av experter ur Royal Navy, finslipa organisation och metoder inom alla aspekter av strid med fartyg. Skulle Försvarsmakten så besluta, skulle fartygen omedelbart kunna avbryta FOST varefter HMS Helsingborg skulle kunna påbörja ombasering mot Sicilien inom några timmar, medan HMS Härnösand seglar mot hemmahamn för att förbereda besättningen för Operation Unified Protector.

Avståndet från Plymouth till Sicilien är cirka 2300 nautiska mil och med en medelfart av 15 knop tar resan drygt sex dygn och då ryms även ett hamnbesök för bunkring av drivmedel. På plats i Sicilien behöver HMS Helsingborg troligtvis komplettera en del förråd, exempelvis ammunition, och kanske viss annan utrustning. Ytterligare några dagar senare anländer HMS Härnösands besättning för att påbörja det första uppdraget utanför Misrata, eller där Force Commander beslutar. HMS Helsingborgs ordinarie besättning roterar hem för att två veckor senare lösa av HMS Härnösands besättning i området.

Fartyget HMS Helsingborg är alltså på plats i området och levererar effekt i Operation Unified Protector och de båda besättningarna löser av varandra med två veckors intervall. Detta innebär att insatsen kan pågå under en längre tid och dagen efter att regeringen fattar beslut om att avbryta insatsen kan fartyget vara på väg hem. Insatsen har i denna form en mycket stor flexibilitet, med andra ord.

Liknande förslag har tidigare presenterats av sjöstridsförbanden. Naturligtvis är förslaget mycket förenklat då det inte är lämpligt att beskriva alltför mycket detaljer i detta fora, varken av sekretess- eller utrymmesskäl. Poängen är att det är möjligt att genomföra insatser på detta sätt! Det handlar om att tänka nytt och ta konsekvenserna av de nya förutsättningarna.

En marin insats är alltså både efterfrågad och möjlig att genomföra utan att det tar tre månader att komma på plats. Den behöver dock inte ersätta nuvarande insats med stridsflygsförband utan kan tvärt om komplettera denna.

Hur blir det då med kostnaderna? Allan Widman hävdar att en marin insats skulle förorsaka mycket höga kostnader för försvarsanslaget. Nåja, det beror på hur man räknar. Fartyg och besättningar belastar redan idag försvarsanslaget med bl.a. löne-, bränsle- och materielunderhållskostnader. Skillnaden mellan deltagande i operationen och ordinarie verksamhet torde inte bli så stor som Widman befarar.

Ett ökat gångtidsuttag ger givetvis ökade kostnader, men det uppvägs av att det fartyg som stannar i hemmavatten får ett minskat gångtidsuttag. Lönekostnaderna torde också öka, bl.a. när det gäller "missionstillägg" eller motsvarande, och även kostnader för rotationsresor och andra transporter tillkommer. Detta är dock en i sammanhanget begränsad kostnad.

Även när det gäller ekonomin så behöver den givetvis granskas ytterligare, men poängen här är att vi redan har kostnader för fartyg och besättningar och att skillanden inte utgör "mycket höga kostnader för försvarsanslaget".

Stående insatsförband skall användas, inte stå i beredskap och kosta pengar i onödan.

Se även Wiseman och Klart Skepp!

/ Commander

11 kommentarer:

  1. Två frågor:

    Varför ska besättningen rotera med så korta intervall som två veckor? Varför inte en månad?

    En liten korvett som ofta måste till hamn jämfört med en fregatt, är nyttan värt besväret?

    SvaraRadera
  2. Hur är det med förmåga till självskydd, finns det nåt luftvärn på våra Visbykorvetter? Och vad har man att skjuta med förutom 57mm kanonen - är Rb15 på plats? Möjligen dumma frågor, men tacksam för svar =)

    SvaraRadera
  3. @ kriesse:
    Frågan är väl snarare - varför inte? Två veckor stämmer med normalt utnyttjade av besättningar och ger uthållighet, både för individen och systemet.

    En korvett måste bunkra drivmedel ungefär lika ofta som en fregatt. Större fartyg behöver bunkra ofta om de går i hög fart, på samma sätt som mindre korvetter. Under ME01 hade Stockholm och Malmö i stort sett samma intervall mellan bunkringarna som de större fregatterna, så det är ingen skillnad.

    @ Anonym 10.59:
    Visby har sensorer och vapen för att hantera allt som Khadaffi kan skicka emot dem.

    / Commander

    SvaraRadera
  4. Commander,

    Vad avser du med "leverera effekt i Operation Unified Protector"?
    Är det som Wiseman föreslår; kustbeskjutning och artilleridueller?

    I så fall är det nog hög tid att börja öva.

    Du skriver vidare att:
    "Visby har sensorer och vapen för att hantera allt som Khadaffi kan skicka emot dem."

    Menar du att vi ska sända kustkorvetter ur Visbyklassen till Syrtenbukterna för att försvara sig?

    Nä, är det någon svensk sjöstridskraft som kan leverera nytta i denna konflikt är det sannolikt minjakten.

    /Capt Sparrow

    SvaraRadera
  5. Vill våra 'allierade' se ett effektivt embargo?

    Fransmännens krigsmål ser ut som 'regime change' och då måste de kunna beväpna rebellerna.


    "Stående insatsförband skall användas, inte stå i beredskap och kosta pengar i onödan."

    Kostar inte insatta insatsförband ännu mera pengar än förband i beredskap?
    Att ha insatsförband insatta är inte ett självändmål, utan insatsen skall främja Sveriges strategiska intressen.

    SvaraRadera
  6. Måste ha läst slarvigt men var står det att svenska marina stridskrafter är efterfrågade? Av vem mer än Juholt då... sa han något om begränsningar (inte åka för nära kusten för att undvika störa badande barnfamiljer m.m.)?

    SvaraRadera
  7. Har vi svenska korvetter som hinner ikapp ribbbåtar i 75 knop,fyllda med Semtex?

    SvaraRadera
  8. @ Anonym 16.38:
    Med "leverera effekt" avser jag att lösa de uppgifter som Force Commander beordrar. I huvudsak är det en ren MIO där den primära uppgiften är sjötrafikkontroll för att upprätthålla embargo enligt UNSCR 1973. Det kan också innebära vapeninsats mot markmål, om ROE så tillåter, något som besättningarna har övat.

    Angående vapen och sensorer var det ett svar på en fråga om fartygens förmåga till självskydd.

    Delar din uppfattning om att minröjningsfartyg hade varit användbara i denna operation. http://commanderslog.blogspot.com/2011/05/minrojare-sakrar-hjalptransporter-till.html

    @ Per A:
    Helt riktigt och att upprätthålla UNSCR 1973 är ett svenskt strategiskt intresse. Att bara bära kostnader utan att ta ut någon effekt av förbandet är dålig ekonomi.

    @ Anonym 16.58:
    Vilka restriktioner som Juholt m.fl. skulle lägga på en eventuell marin insats kan jag inte spekulera i.

    @ newborg:
    Ingen korvett kan jaga ikapp en RHIB som gör 75 knop och lär inte behöva det heller. Det handlar om att med hjälp av ett gott underrättelseläge se till att man är på rätt plats för att kunna ingripa, inte att jaga ikapp i efterhand. Skulle det vara nödvändigt är sjöoperativ helikopter det enda rimliga alternativet av marina stridskrafter.

    / Commander

    SvaraRadera
  9. @Commander "Helt riktigt och att upprätthålla UNSCR 1973 är ett svenskt strategiskt intresse."

    Troligtvis ja.

    Men att hjälpa våra 'allierade' att använda resolutionen som politiskt cover medan man kör sitt eget race är inte nödvändigtvis i vårt starategiska intresse.

    Vill vi verkligen sitta som medskyldiga till de dumheter som Sarkozy och Cameron kan tänkas hitta på?
    Vill vi plötsligt ha svensk trupp på backen i Libyen, utan en aning om hur den politiska spelplanen efter Kadaffi ser ut?


    Att ta kostnader utan effekt är inte bra ekonomi. Att ta större kostnader och få negativ effekt är jättedålig ekonomi.

    SvaraRadera
  10. @Commander
    När dessa fartyg är på plats efter ca 10 dagar, för att lösa den primära uppgiften sjötrafikkontroll... vem hade du tänkt att ska "kontrollera" fartygen? Man kontrollerar ju knappast lasten med sensorer från en korvett!

    SvaraRadera
  11. @ M.A:
    Nej, det är helt rätt. Men - inte alla fartyg i insatsen har bordningsstyrka ombord utan de deltar endast i havsövervakningen på samma sätt som HMS Gävle och Sundsvall gjorde utanför Libanon. Inte heller bordas alla handelsfartyg. Vid behov av bordning genomförs den av bordningsstyrka, företrädesvis transporterad med helikopter från fartyg med den förmågan. Tills 110606 har 1191 fartyg kontrollerats, men endast 74 bordningar har genomförts. Av dessa har 8 förnekats tillträde till Libyen.

    En MIO innehåller alltså många fler uppgifter än endast bordning. Där kan svenska fartyg, utan bordningsstyrka och helikopter göra viktiga insatser.

    / Commander

    SvaraRadera