Kontakt

Kontakta Commander: commanderslog [at] hotmail.se

onsdag 29 juni 2011

Piraterna trotsar monsunen och obeväpnade fartyg

Piraterna utanför Somalia trotsar monsunregn och hög sjö, även om anfallet inte lyckades denna gång. Man kan inte annat än förundras över deras mod, eller kanske snarare deras desperation.

I söndags anfölls det singaporianska bulkfartyget SAGAR RATAN om 61664 dödviktston, cirka 60 nautiska mil utanför Omans kust, uppger Shiptalk. Två skiffs, vardera med fem pirater ombord anföll SAGAR RATAN i grov sjö under dess färd mot Adenviken.

Piraterna besköt fartyget med granatgevär (RPG) och lyckades komma så nära att de kunde haka fast en stege över relingen. Då detta skedde hade dock besättningen på handelsfartyget skickat ett nödmeddelande till örlogsfartyg i området.

Kombinationen av sjöstridskrafternas ingripande, passiva säkerhetsåtgärder från besättningen och svåra väderförhållanden fick piraterna att avbryta attacken.

Återigen har ett antal sjöfartsanställda blivit beskjutna på sin arbetsplats vilket, trots den lyckliga utgången, naturligtvis skapar trauman för personalen.

Annars har monsunperioden inneburit svårigheter för piraterna och därmed en stunds anstånd för sjöfarare i området. Detta gäller dock inte besättningen på MV SUEZ som, efter att ha släppts av piraterna efter 317 dagar i fångenskap, återigen attackerades. Som om inte detta var nog fick fartyget, som hade fått slut på bränsle, slagsida och sjönk. Besättningen om 23 man räddades av ett pakistanskt örlogsfartyg, troligtvis fregatten PNS BABUR.  

Anfallet mot SAGAR RATAN var nära att lyckas trots passiva motåtgärder och hårt väder. Att sjöstridskrafter råkade finnas i närheten får ses som en lycklig omständighet. Det är som alla förstår svårt och farligt att borda ett fartyg långt ute till sjöss även utan att bli beskjuten. Hade fartyget haft beväpnad militär personal ombord hade angreppet garanterat misslyckats och ett antal sjömän hade sluppit skräcken för månadslång fångenskap, tortyr och död.

Regeringens utredare skall enligt uppgift presentera resultatet av utredningen på torsdag. Förhoppningsvis föreslår han åtgärder som säkrar liv och frihet för svenska sjömän på uppdrag i farliga vatten.

/ Commander

tisdag 21 juni 2011

Beväpning av Visby-korvetter

Arbetet med att färdigställa de fem korvetterna av Visby-klass fortsätter. Fartygen har varit i drift i version 4 sedan slutet av 2009 och har bedrivit övningar och insatser med mycket gott resultat. Senast genomförde HMS Helsingborg och HMS Härnösand Flag Officer Sea Training (FOST) i Storbritannien varvid de erhåll ett utomordentligt betyg. “Ni har förutsättningarna och förmågan att ingå i en NATO-stridsgrupp vid en insats, gratulerar!” löd budskapet från Royal Navy´s examensförättare. Samtidigt fortsätter provtursverksamheten med HMS Karlstad.

Försvarets Materielverk (FMV) har under våren genomfört ett antal tester inför installationen av Visby-korvetternas huvudbeväpning Robot 15. Testerna syftar till att söka svar på ett antal frågor om vad som händer i samband med att en robot avfyras inifrån fartyget. Många har ifrågasatt hur en robotavfyrning skall kunna genomföras från ett slutet utrymme och såväl amatörer som initierade bedömare har uttryckt farhågor och diskuterat alternativa lösningar. Det främsta diskussionsämnet har rört värmeutveckling och rökgasevakuering. En tänkbar teknik som presenterats är en sluten tub där rökgaserna leds ut åt samma håll som roboten flyger, på motsvarande sätt som vid vertikal avfyrning.

Efter ett antal prototyptester har FMV nu genomfört ett så kallat serietest, då man använder den faktiska materielen. Nedan visas en video från testet.

---
Videon är tillfälligt borttagen.
---

Som framgår av videon har man valt en en annan lösning där rökgaserna från robotutskjutningen leds genom en kanal och ut genom bordläggningen på andra sidan fartyget. Av videon att döma verkar tekniken fungera som avsett men naturligtvis måste alla mätdata och bilder analyseras noga innan resultatet kan presenteras.

Om allt pekar åt rätt håll kommer nästa prov att ske på en av Visbykorvetterna och slutligen kommer en fullständig verifikationsskjutning med all funktionalitet att genomföras innan robotsystemet installeras på samtliga fem Visbykorvetter.

Kollegan Skipper rapporterar om ett bakslag för Visby-projektet. Det handlar om att endast två av fem fartyg kommer att kunna basera helikopter ombord. Att bygga fartyg som blir godkända som flygplatser är en kostsam historia vilket troligen är anledningen till ambitionsminskningen. Förhoppningsvis är detta endast en tillfällig anpassning med målsättning att även utrusta övriga fartyg i serien med denna möjlighet i framtiden.

Att basera helikopter ombord fartyg är en lösning som ger båda systemen förstärkta förmågor, fartyg och helikopter är "mutual force multipliers" som tidigare diskuterats.

/ Commander

torsdag 16 juni 2011

Sjöröveriets mänskliga pris


Rapporteringen om piratverksamheten i Indiska oceanen har i svenska medier lyst med sin frånvaro den senaste tiden. Det är dock inte på grund av att sjöröveriet avtagit, snarare tvärt om. Verksamheten fortsätter alltjämt att öka i omfattning, trots de internationella sjöstyrkornas insatser.

Under årets första kvartal slogs rekord i antalet piratangrepp, enligt internationella sjöfarts-organisationen IMB. Under perioden angreps 97 fartyg av pirater och 15 kapades – en tredubbling jämfört med samma period 2010, som för övrigt också var ett dystert rekordår.

När man talar om priset som världen får betala för piratverksamheten talar man oftast i ekonomiska termer. Det är inte att förundras över då de är närmast astronomiska. Under 2010 beräknas de ekonomiska kostnaderna för det internationella samfundet ha uppgått till 7-12 miljarder US dollar.

Något som ofta förbises är de mänskliga kostnaderna som civila sjömän tvingas betala för världens oförmåga att hantera sjöröveriet.

Shiptalk har en intressant artikel som behandlar den mänskliga aspekten och de citerar Per Gullestrup, VD för Clipper Group:

Somali piracy has a tendency to be discussed in economic terms, but the real issue is the untold misery and trauma imposed on our colleagues at sea and their relatives by the Somali criminals. We should be very concerned about the lack of concerted action by the global community in dealing forcefully with this problem.’’

En studie gjord av The Oceans Beyond Piracy innehåller en sammanställning över vad den somaliska kriminaliteten utsatte de civila sjömännen för under 2010:

• 4,185 sjömän utsattes för attacker med eldhandvapen och granatgevär (RPG).
• 342 sjömän räddades från citadels, dvs. "säkra rum" ombord fartygen.
• 1,090 sjömän togs som gisslan.
• 516 sjömän användes som mänskliga sköldar.
• 488 sjömän utsattes för misshandel eller tortyr.

Smaka på de siffrorna... Studien presenterar också en jämförelse över statistiken för de hårdast drabbade länderna när det gäller motsvarande brott:

CRIME RATES AT SEA* IN WATERS OFF SOMALIA (PER 100,000)
HIGHEST NATIONAL CRIME RATES OF EQUIVALENT CRIME ASHORE (PER 100,000)
Seafarers Subjected to Armed Attack on Vessels
697.5
Major Assault
576
(South Africa)
Seafarers Taken Hostage
181.7
Kidnapping
~15
(Turkey)
Seafarers Killed
1.3
Murder
~58 (Jamaica)


Troligen det heller inte hela sanningen. Nyhetsartiklar och intervjuer ger tillräckligt med information för att göra en rimlig bedömning av antalet sjömän som misshandlas eller används som mänskliga sköldar, men det finns inga möjligheter att få siffrorna bekräftade.

Priset som sjömännen tvingas betala för sjöröveriet är högt och både "framgångsrika" och "misslyckade" attacker utsätter personalen för farliga situtationer som riskerar att ge bestående fysiska och psykiska men. Bara att ständigt leva med vetskapen om att man löper stor risk att utsättas för beskjutning, misshandel, tortyr och död medför en hög stressnivå.

Även vid "misslyckade" attacker utsätts besättningarna för beskjutning från eldhandvapen och granatgevär som riktas mot deras arbetsplats.

Om piraterna bordar fartyget har besättningen i vissa fall möjlighet att söka skydd i ett citadell, dvs. ett "säkert rum" där de kan invänta räddningen. De kan dock tvingas vänta timmar eller dagar tills räddningen kommer, om den över huvud taget hinner fram, allt medan piraterna gör vad de kan för att forcera citadellet och komma åt besättningen. Även det är en traumatisk upplevelse.

I de fall piraterna lyckas kapa fartyget tas sjömännen som gisslan en längre tid, ofta flera månader, tills rederiet eller de anhöriga har förhandlat med piraterna om en lösensumma och lyckats skrapa ihop de pengar som krävs. Under tiden utsätts de för misshandlel, tortyr, skenavrättningar, svält och sjukdomar.

Att klarlägga omfattningen av vad sjömanskollektivet utsätts för försvåras av branchens heterogena karaktär där redare, lastägare, befälhavare, försäkringsbolag och besättning alla kan komma från olika länder och inget av dessa behöver vara samma som fartygets flaggstat. Det är därför svårt att få en samlad bild. Som exempel kom de sjömän som togs som gisslan under 2010 från 30 olika nationer, de flesta av dem utvecklingsländer. Ett resultat av denna mångfald är att de enskildas berättelser får svårt att få genomslag i media och därmed spridning till den breda allmänhetens.

"What is clear is that thousands of seafarers have been subjected to gunfire, beatings, extended periods of confinement, torture and, in some cases, murder in the Indian Ocean and Gulf of Aden at the hands of Somali criminals."

Listor över de fartyg som för tillfället hålls av pirater finns här och här.

För att skydda sig mot piratattacker har alltfler rederier satt ombord beväpnad personal på sina fartyg. Detta är något som har tydlig effekt mot piraterna. Hittills har inget fartyg med beväpnade vakter blivit kapat. Att sätta beväpnad personal ombord på handelsfartygen är något jag förespråkat tidigare. Det är rederiernas skyldighet som arbetsgivare att skydda sin personal, oavsett var i världen den tjänstgör eller vilken nationalitet individen har. Därför är det viktigt att de ges förutsättningar för att ta det arbetsgivaransvaret. Att endast införa en riskpremie för att få personalen att trafikera de pirattäta vattnen är inte en moraliskt hållbar åtgärd.

Beväpnade vakter ombord är dock inte okontroversiellt och innebär en hel del juridiska oklarheter. Vem är ansvarig för de våldsåtgärder som vakterna vidtar för att skydda fartyget? Är det den enskilde vakten, dennes chef på plats, vaktbolagets ägare i form av arbetsgivare eller någon annan? Att fartygets befälhavare har en stor del i ansvaret står rimligt klart, kanske skall han eller hon ha hela ansvaret? Finns det något lagrum som styr våldsutövandet annat än rätten till självförsvar?

Att befälhavaren skall reglera och styra våldsutövning är något som han eller hon sannolikt saknar såväl utbildning i som rutiner för och juridiken kring detta är som sagt oklar. Det skulle dock underlättas om skyddet ombord svenska fartyg utgjordes av svensk militär personal som har utbildning och övning i att hantera våldsutövning och Rules of Engagement (ROE).

Jag tar mig friheten att återanvända del av en text från ett tidigare inlägg som fortfarande är giltig:
---
Sverige är helt beroende av sjöfart för sin export och import. Samhället skulle stå stilla inom något dygn efter att sjöfarten till våra hamnar avbrutits. Detta avbrott kan ske längs hela rutten som fartygen trafikerar, inte bara utanför Göteborg eller Brofjorden.

Sjöfartsskydd är en naturlig del av sjömilitär verksamhet, och en grundläggande uppgift för marina förband. Skulle Sverige hamna i krig är det en självklar uppgift för Flottans fartyg att skydda sjöfarten kring våra kuster. Så vad är skillnaden att skydda svenska fartyg i Indiska oceanen? Om de blir tagna där eller utanför Skagen spelar ingen roll - de levererar inte sin last i avsedd hamn. Att sedan ett antal oskyldiga sjömän kidnappas och tvingas utstå tortyr och skenavrättningar gör saken än värre. Det är statens uppgift att skydda sina medborgare, det skyddet gäller även anställda inom sjöfartsnäringen.

Naturligtvis skall militär personal skydda svenska fartyg på internationellt vatten, oavsett om de seglar ost Gotland eller i Adenviken. Med nuvarande hotbild räcker det med ett fåtal soldater ombord varje fartyg, vi talar kanske om 50 soldater allt som allt. Det är en liten kostnad för att skydda sina medborgare sysselsatta med för landet livsviktig verksamhet.
---
Det är glädjande att regeringen har beslutat att snabbutreda möjligheterna att stärka skyddet mot pirater på svenska fartyg. Utredningen leds av förre sjösäkerhetsdirektören på Sjöfartsverket, Johan Franson, och han ska vara klar redan siste juni. Han ska dessutom göra en konsekvensbedömning om vad exempelvis svenska soldater ombord på fartygen skulle kunna leda till.

Låt oss hoppas att utredningens resultat medger för rederierna att ge sina anställda rimligt skydd mot den organiserade brottsligheten i Indiska oceanen och andra drabbade farvatten.

/ Commander

tisdag 14 juni 2011

EUNAVFOR sänker skiffs

På morgonen den 10 juni upptäckte den tyska fregatten FGS NIEDERSACHSEN (NIED) en Pirate Action Group (PAG) i södra delen av Somali Basin. NIED som var på rutinpatrull är en del av EUNAVFOR Operation Atalanta.

Denna PAG, som bestod av en fiske-dhow som moderfartyg och två skiffs - som används för att genomföra själva attackerna, misstänks för att ha utfört ett antal attacker på handelssjöfart i området. Ombord syntes eldhandvapen och Rocket Propelled Grenades (RPG).

Dhowen betraktades som ett allvarligt hot mot sjöfarten, varför NIED beslutade sig för att undanröja hotet. Av hänsyn till gisslan ombord dhowen kunde NIED inte ingripa direkt mot moderfartyget. I stället löstes problemet genom att NIED öppnade eld mot, och sänkte, de två skiffs som bogserades akter om dhowen. Därigenom förhindrades piratgruppen att genomföra ytterligare attacker.

Efter att gruppen förlorat sin möjlighet att genomföra fler attacker, ändrade dhowen kurs och vände hemåt mot Somalia. EUNAVFOR bedömmer att ingripandet utan tvekan försvårat för piratgruppen och för tillfället förhindrat ytterligare attacker mot handelssjöfarten i området.

Därigenom förhindrades också kidnappningen av ett antal oskyldiga sjömän. Alltför många sitter redan som gisslan hos piraterna. Hoppas hinna återkomma inom kort med ett inlägg om sjöröveriets mänskliga pris.

/ Commander