Flaggar återigen för ett inlägg hos Skipper. I inlägget diskuteras varför det inte hörs något om sjöminkrigföring bland svenska försvarsbloggar, det torde finnas mycket att behandla.
Helt rätt. Kanske kan det bero på att vi fortfarande ser minröjningsförband som något som vi har för att hålla våra nationella hamnar öppna i händelse av krig, och med tanke på hur hotbilden sett ut de senaste åren (aldrig mera krig) är det inte underligt att intresset för minröjning ligger på en låg nivå.
Att minröjningsförband kan göra nytta även i dagsaktuella operationer torde för den något insatte stå helt klart. Se bara tyskarna utanför Libanon eller holländarna utanför Libyen. Varför diskuteras inte deltagande av våra minröjare i dylika operationer? Nu när vi har ett minröjningsfartyg i Medelhavet kanske vi skulle dröja lite med att skicka hem det igen? Vem vet när det kan göra nytta på riktigt?
Hur som helst, alla minörer är varmt välkomna att diskutera högt som lågt av det som upptar era tankar!
Slutligen: gästinlägget hos Skipper hävdar också att Commander's Log är "...den något insomnade..." Utan tvekan har debattören rätt, det har varit glest mellan inläggen den senaste tiden. Engagemanget har helt enkelt inte räckt till. Jag har landat in i "tur att man har månadslön"-träsket. Oavsett vad man tycker och skriver drivs FM ändå i helt fel riktning.
Kanske kommer motivationen åter, vem vet?
/ Commander
Ja, 25. Manöverbataljonen är väl FMs största förband idag (i hård konkurrens med Gendercenter då...)
SvaraRadera"Oavsett vad man tycker och skriver drivs FM ändå i helt fel riktning."
SvaraRaderaSå kan det kännas, men vi var vid flertalet gånger den senaste tiden sett att opinionsbildningen är viktigt. Wisemans blogg har citerats i media många gånger bara de senaste veckorna. ÖB skriver personligt, Officersförbunde replikerar. Incidentberedskapens arbete publiceras osv.
Utan försvarsdebatten som förs på bloggar, twitter m.fl. ställen så hade ovanstående aldrig skett.
Håll ut, ge inte upp. Försvarsfrågan är viktigt!
"något som vi har för att hålla våra nationella hamnar öppna i händelse av krig"
SvaraRaderaLyckligtvis tycks ju politikerna ha bestämt att det inte ska bli krig mer, och av andra försvarsbloggars rapportering om försvarsberedningens resor till Ryssland att döma är det ingen där som säger sig tänka anfalla Sverige heller. Så långt allt väl.
Men borde inte ett par väl placerade minor utanför våra största hamnar kunna utgöra ett kraftfullt påtryckningsmedel även på lägre nivåer på konfliktskalan än fullt krig? Och skulle inte ett par på någon svart marknad anskaffade överskottsminor kunna vara ett betydande verktyg i händerna på vissa illasinnade icke-statliga aktörer (läs terroristgrupper)?
Hur många dygn mäktar Sveriges ekonomi med att Göteborgs och/eller Brofjordens hamnar är stängda p.g.a. minhot, reellt eller fiktivt?