Norska flottan genomförde i onsdags provskjutning med NSM (Naval Strike Missile) som de uppger är världens mest avancerade sjömålsrobot. Robotbåten KNM GLIMT var första örlogsfartyg att avfyra roboten, vilket videon nedan visar.
I söndags var det fregatten KNM ROALD AMUNDSENs tur som framgår av norska försvarets hemsida. Där finns också en video som visar skottet. En snabb glimt av målet visar att det kan vara en utrangerad patrullbåt som får sin sista vila på havets botten. Någon av läsarna som har mer information?
Norska marinchefen är naturligtvis nöjd med organisationens nya tillskott:
"Sjøforsvaret har mottatt topp moderne Skjold-klasse korvetter og Nansen-klasse fregatter. Kombinert med et godt trent mannskap og verdens mest avanserte missil gir dette Norges sjøforsvar en betydelig offensiv kapasitet som vi aldri har hatt tidligere, og som har en betydelig avskrekkende effekt", säger generalinspektören för Sjøforsvaret, konteramiral Bernt Grimstvedt.
"Vi har nå vist og demonstrert, med nok et treff, at sjømålsmissilet NSM virker som det skal. Vi har i dag også bevist at NSM er integrert og fungerer sammen med det amerikanske kommando og kontrollsystemet AEGIS på fregattene og det norsk/franske SENIT systemet på korvettene."
Roboten är också under utveckling till en Joint Strike Missile (JSM) som är en multi-role-version med möjlighet till markattackförmåga och tvåvägskommunikation, så att roboten kan kommunicera med ledningscentraler och andra robotar i luften. JSM kommer att kunna bäras av Lockheed Martin F-35 Lightning II Joint Strike Fighter. Flygplanet kommer att kunna bära två JSM på de interna vapenpositionerna och ytterligare robotar på de yttre balkarna.
Med den ytstridsförmåga som Norge har skaffat sig med robotbåtar av Skold-klass, tillsammans med de nya fregatterna beväpnade med en modern sjömålsrobot innebär ett svåröverstigligt hinder för vilken angripare som helst. När F-35 blir operativ med den nya roboten blir en motståndares möjlighet att utnyttja havet för sina egna syften ännu mindre.
Att ställa upp några lastbilar med robotar på Gotland, som vissa debattörer föreslagit, får inte riktigt samma effekt... Inte ens om de skyddas av några förrådsställda stridsvagnar.
Nä, jag är inte bitter! Grattis, Norge!
RBS 15 batteri på Gotland ger en effekt, särskildt politiskt, sen behövs såklart lv komp och även andra marina resurser samt flyg.
SvaraRaderaSå på vilket sätt skulle RBS15 som vapensystem vara underlägset NSM? Eller är de norska flytetygen du saknar?
SvaraRaderaNSM är säkert en bra robot men att den skulle vara världens avancerade sjömålsrobot köper jag inte. Det är vad jag vet en lättare (400 kg) stealth anpassad sjömålsrobot som flyger i underljudshastighet med en förvisso modern men också relativt standardmässig målsökare. Säkert bra, men den tillhör "budgetklassen" skulle jag säga. Jämfört med senare versioner av RBS-15 så har den kortare räckvidd och betydligt mindre verkansdel (125 kg mot 200 kg).
SvaraRaderaSamtidigt så arbetar MBDA på en ny sjömålsrobot som ska beväpna bland annat de framtida brittiska Type 26 fregatterna. Den ska gå att avfyra vertikalt, ha en räckvidd om 300 km och flyga i mach 3 vilket innebär att målet enbart kommer att ha ett fåtal sekunder på sig att skjuta ned den inkommande roboten.
Dock borde en Mach 3 robot dels väga mer och vara större alt. ha en mindre verkansdel, den borde dessutom inte kunna manövrera lika mycket i slutfasen som en underljudsrobot.
RaderaFler RBS 15 som samtdigt angriper på olika höjd och rikting borde vara lika effektivt som färre Mach 3 robotar??
Trots allt så har datoriseringen och automatiseringen av stridsledningssystem lett till betydligt effektivare motmedel än förr så är verkligen fart den vinnare som man säger?
At et missil er tungt og har lang rekkevidde, gjør det ikke nødvendigvis avansert.
RaderaNSM har computerpower tilsvarende 30 hjemme PC-er (i 2007) Den har en IR imaging sensor med target recognition som har vært utviklet siden 1967 (Penguin var den første målsøkende ASM i NATO). Den kan navigere med GPS, treghetsnavigasjon (gyro), og terrengkart. Terrenkart betyr for eksempel at missilet kan bli avfyrt i en fjord, og missilet beregner selv hvordan det kan utnytte landmassene for å holde seg skjult. Den har en laser høydemåler, som måler høyden over bølgene 100 ganger i sekundet. Den er bygget i komposittmateriale, og er sannsynligvis den mest "stealthy" ASM per i dag. Den har data link. Den kan ta svært høye "G" svinger. Det har et moderne stridshode med "pre-fragmented" tungsten kuber som er utviklet i Tyskland, og som har en skadevirkning som tilsvarer et lang større tradisjonelt stridshode. Den har en jammer som kan forstyrre fire-control radar i den siste fasen.
En amerikansk admiral som så en testskyting i california i 2007 sa "That will change naval war forever"
Kanskje Kongsberg har rett hvis de sier at det er den mest avanserte ASM i dag, men det har vi ikke kunnskap til å vurdere det. Jeg tror ihvertfall det blir feil å si at NSM er i "budgetklassen" i forhold til RBS 15.
LV 6 till Gotland! Att det ligger i Halmstad är ju lika logiskt som om ytstridsflottiljen låg i Kiruna.....
SvaraRaderaAtt förlägga Lv 6 till Gotland blir lika logiskt som att placera ytstridsflottiljen i Östersund. Därmed inte sagt att det inte behövs luftvärnsskydd av Gotland.
SvaraRaderaOch varför det? Vi behöver väl inte sträva efter att fredsregementet ligger så lågt som möjligt från ev. grupperingsområden i händelse av ofred?
RaderaDet vi behöver om vi ska ha en reell försvarsförmåga är ett ånyo reformerat personalförsörningssytem och ett återtagade av utbildningsplattformar.
RaderaVi kommer aldrig ha råd att hålla en försvarsmakt av tillräcklig volym med anställda soldater.
Att NSM skulle vara världens mest avancerade robot får man ta med en stor nypa salt, det är vanligt försäljarsnack. Respektive robots brister och förtjänster är varken allmänt kända eller lämpliga att diskutera här, men man kan anta att det hänt en del inom vapenutvecklingen de senaste 30 åren som inte kunnat hanteras i samband med uppgraderingar.
SvaraRaderaNu är det inte roboten som sådan som jag önskar mig, utan helhetstänket och satsningarna på det som behövs.
Det Norge gör bra – vilket inlägget försöker visa – är att de visar att de har insikt om havets strategiska betydelse och låter det påverka utformningen av sin försvarsmakt. Att de satsar på en balanserad flotta med moderna och slagkraftiga enheter, i tillräckligt antal, visar att de tar sitt försvar på allvar. Detta är något jag saknar i den svenska debatten. Att sätta ett tungt kustrobotbatteri (som vi just avvecklat) på Gotland (som vi just övergivit) är lika oklokt som att ställa dit några stridsvagnar i tron att ön därmed har ett försvar. Sedan kan man ställa dit hur mycket luftvärn som helst, det innebär bara att motståndaren får hitta en annan väg att komma åt hotet.
Sverige och Norge har i mångt och mycket samma geografiska förutsättningar, även om Norge gör anspråk på en betydligt större exklusiv ekonomisk zon, och tillsammans bildar de båda länderna den skandinaviska halvön. Ändå väljer vi två helt skilda säkerhetspolitiska lösningar. Eller kanske snarare en lösning (NATO-medlemskap och rimligt eget försvar) och en icke-lösning (solidaritetsförklaring och demo-försvar) baserad på önsketänkande.
Nej, jag ser fram emot vad de aviserade utredningarna kommer till för resultat och hoppas att detta får påverkan på vår försvarsplanering och inte bara blir floskler om osäkerheter och möjlighet till återhämtning. Kanske kan vi då återigen få en balanserad flotta med fartyg och vapensystem av hög kvalitet i erforderligt antal.
/ Commander