Hårdare tag - piraterna slår tillbaka

Piratverksamheten i Indiska oceanen fortsätter att öka och har aldrig varit så omfattande som nu. Totalt uppgick antalet somaliska piratattacker under årets första kvartal till 97 stycken. Vid samma tidsperiod föregående år, rapporterades endast 35 piratangrepp. Attackerna och kidnappningarna som genomförs av somaliska pirater kostar mer än 7 miljarder dollar, det vill säga nästan 50 miljarder kronor varje år. Det visar en FN-rapport som publicerades i januari.

Många ropar på "hårdare tag" mot de somaliska piraterna. Senast i raden är det ryska sjömansfacket som börjar en kampanj med namnet SOS: Save Our Seafarers. Målet med aktionen är att dra allmänhetens uppmärksamhet till sjöröveriproblemet och få olika länders regeringar att mer aktivt kämpa mot sjöröveriet. Många internationella företag har redan anslutit sig till aktionen. Fackets företrädare Jurij Suchorukov hävdar att "varje fartyg som lämnar Somalias territorialvatten ska besiktigas, annars blir det tillintetgjort."

Tidigare har även en företrädare för ett norskt rederi förespråkat "hårdare tag" mot piraterna. I en artikel i Dagens Näringsliv i februari framför skeppsredaren Jacob Stolt-Nielsen åsikten att pirater bör avrättas på stället.

"Pirater tatt i internasjonalt farvann har alltid vært straffet med døden, oftest utført på stedet," säger Stolt-Nielsen och poängterar att den brutala praxisen bör återinföras.

För tillfället sitter över 700 sjömän som gisslan på fler än 30 kapade fartyg och skeppsredaren inser att strategin med att avrätta piraterna på kort sikt kommer att kosta många människoliv bland internationellt sjöfolk.

"Dette er krig, og det koster liv å føre krig", skriver Stolt-Nielsen i sitt inlägg. Detta är en minst sagt kontroversiell uppfattning som knappast delas av majoriteten av världssamfundet.

Även NATOs generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen vill att jakten på pirater utanför Afrikas kust trappas upp. "Jag anser att det internationella samfundet måste titta närmare på hur vi kan förstärka piratinsatsen", sade han till journalister i Bryssel nyligen. Det han avser är knappast om att avrätta pirater utan rättegång och inte heller i första hand om fler fartyg, utan troligtvis mer om ändrade insatsregler för de styrkor som redan är på plats.

SvD uppmärksammade häromdagen återigen piratfrågan och sjöfartens maktlöshet. I måndags röstade FN:s säkerhetsråd enhälligt igenom ett beslut att upprätta en specialdomstol för sjörövare i Somalia. På måndag inleds en internationell konferens i Dubai där ett 50-tal utrikesministrar bjudits in.

–Att komma överens om hur en internationell tribunal ska fungera blir det viktigaste som kommer att diskuteras på det mötet, säger Tryggve Ahlman, ansvarig för säkerhetsfrågor på Sveriges Redareförening. Detta är gott och väl, men det kommer inte att avskräcka från piratverksamhet. Därtill är piraterna alltför desperata.

"Hårdare tag" är dock inte det självklara svaret på dagens situation.

Indiska flottan har, i samverkan med andra länder och internationella koalitioner, i flera år bekämpat sjöröveriet i Indiska oceanen. De har nått vissa framgångar och har för tillfället cirka 100 pirater omhändertagna i Indien. Både svenska och danska officerare har vittnat om den hårda, på gränsen till omänskliga, indiska attityder gentemot misstänkta pirater.

Nu rapporterar Reuters hur piraterna försöker slå tillbaka mot Indien genom att inte frige några indiska medborgare. I fredags släpptes fartyget MT ASPHALT VENTURE medan den indiska besättningen kvarhölls.

"We are holding eight of Asphalt Venture crew. It was a joint understanding among us not to release any Indian citizens," säger en pirat som kallar sig Abdi till Reuters från piratnästet Harardhere. "India hasn't only declared war against us, but also it has risked the lives of many hostages," säger han.

Indien har varnat för ett ökat pirathot i vattnen utanför Indiens sydvästra kust när de somaliska piraterna anpassar sig till det ökade trycket i farvattnen utanför Somalia.

Den enkla lösningen för att eliminera liknande somaliska utpressningsförsök är att förhindra att det egna landets medborgare överhuvudtaget hamnar i en gisslansituation och kan användas som påtryckningsmedel. Ett sätt att göra detta är att sätta beväpnad personal ombord de svenska fartygen. Regeringen tillsätte för en tid sedan en utredning som skall undersöka möjligheterna till detta.

För de med gott om pengar finns andra möjligheter. DN presenterade härom veckan ett fartyg som enligt uppgift är piratsäkert. Detta är en lösning som dock inte står alla till buds - det kostar att bygga specialfartyg och det är knappast en möjlighet för fiskare och rederier i området.

För att komma tillrätta med piratplågan krävs i ett längre perspektiv en (eller flera) fungerande stater i Somalia. Eftersom havsområdena är så stora är sjöröveriet inte ett problem som kan lösas på havet, även om effekterna kan mildras. Lösningen till problemet ligger i slutänden på land, genom att etablera effektiva och lokala myndigheter, som både kan bekämpa piraterna men också erbjuda attraktiva alternativ till sysselsättning för unga män.

Tills dess finns det ett antal andra åtgärder som bör vidtagas för att bekämpa den organiserade brottsligheten till havs.

/ Commander