Kontakt

Kontakta Commander: commanderslog [at] hotmail.se

fredag 26 augusti 2011

En torped som behöver översättning - RÄTTELSE

RÄTTELSE:
Ibland går informationsspridningen lite väl fort i digitala medier, så har skett i detta fallet. Australiensiska Försvarsdepartementet har gått ut med en förklaring till de uppgifter som The Sydney Morning Herald publicerade idag, och som jag så okritiskt förde vidare. För detta ber jag om ursäkt.

Tydligen rörde sig översättningsproblematiken inte kring torpedsystemets användar- och tekniska dokumentation som felaktigt anges nedan, utan om rapporter från franska och italienska provskjutningar som Australien får ta del av. Dessa är naturligtvis skrivna på franska respektive italienska då de ursprungligen endast var avsedda för internt bruk i respektive flotta. När Australien nu skall ta del av resultatet behöver de översättas, därav behovet av översättare.

Uppgifterna om förseningar och bristande kravuppfyllnad dementeras dock inte.

Ytstridsofficerare brukar ibland få höra att det går "fort men fel" när de kommenterar minröjningsfartygs och ubåtars låga fart. Sällan har uttalandet stämt bättre än i detta fall.

/ Commander

---

Detta inlägg är inte avsett att sprida skadeglädje, även om det kan tyckas så, utan att lyfta fram behovet av noggranna specifikationer när det handlar om inköp av avancerade system. Om man missar något när man skriver en specifikation om ett nytt vapensystem får man problem - och problem tar tid och kostar pengar - något som vi många gånger har fått uppleva...

Det är inte bara svenska Försvarsmakten som har problem med försenade leveranser av materiel som inte uppfyller kravspecifikationen. The Sydney Morning Herald rapporterar om problem med leverans av en ny torped till australiensiska flottan.

Det handlar om MU90 som tillverkas av det fransk-italienska konsortiet Eurotorp och som är avsedd att ersätta den amerikanska ubåtsjakttorpeden Mark 46. Enligt uppgift är vapnet i operativ tjänst i de tyska, franska, italienska, danska, polska och australienska sjöstridskrafterna. Företaget hävdar på sin hemsida att torpeden är en enorm framgång:

"An unprecedented level of 100% sea acceptance firing success rate has been achieved with the MU90 BLOCK1 giving evidence to the clients of the outstanding quality, reliability and performance of the product."

I Australien har de dock stött på oväntade problem. All dokumentation om systemet som Eurotorp förser australiensiska flottan med är skriven på franska och italienska - men inte engelska! I artikelns inledning konstateras torrt:

"WHEN you buy flat-pack furniture, you can be sure the instructions will include English. But when you spend hundreds of millions of dollars on torpedoes for your navy, apparently that is not the case.

The highly classified technical documents for the European-built weapon are in Italian and French, so the defence procurement agency, Defence Materiel Organisation, has tendered for people to translate them. The translators will be flown to Canberra and accommodated while they plough through the documentation at DMO offices."

Till detta kan läggas att systemet, enligt tidningen, inte levererar vad som ursprungligen specificerats, dras med stora förseningar och är allmänt dåligt hanterat. "The handling of the project, which has already taken 13 years and will cost $655 million, has been savaged by the government auditor."

Kanske dags för IKEA att börja tillverka ubåtsjaktvapen?

Eurotorp är ett samarbete mellan DCNS (26%), Thales (24%) och Whitehead (50%). Enligt företagets hemsida är MU90:

"...the leader of the 3rd generation of LWTs. Designed and built with the most advanced technology, the weapon is of fire-and-forget type conceived to cope with any-task any-environment capability requirements and meet the ASW operational needs of the 21st century."

Någon minnesgod läsare som har egna erfarenheter av fire-and-forget-torpeder från Whitehead? De som har det glömmer det aldrig...

/ Commander

torsdag 11 augusti 2011

Försvarsministern önskar NATO-medlemskap

SvD kommenterar på ledarplats ett uttalande från Finlands Försvarsminister Stefan Wallin (Svenska Folkpartiet) om att Finland bör överväga medlemskap i NATO. Anledningen till ministerns uttalande är aviserade besparingar på försvarsanslagen. Dessa innebär att försvarskostnaderna permanent skall minskas med 200 miljoner euro före 2015.

Wallin säger att inverkningarna är större än så eftersom försvarsutgifterna ökar på grund av stigande energi-, materiel- och lönekostnader. Han varnar för att det kommer att uppstå ett säkerhetsunderskott och konkluderar att ett medlemskap i Nato är lösningen.

"Om de fortsatta nedskärningarna minskar vår försvarsförmåga får vi så småningom ett säkerhetsunderskott. Det måste fyllas på något annat sätt. Det innebär i praktiken att alla ytterligare nedskärningar ökar orsakerna att gå med i Nato, säger Wallin" enligt Vasabladet.

Den rödgröna oppositionen i Sverige har föreslagit att även de svenska försvarsutgifterna skulle minskas kraftfullt. Man kan fråga sig om de övervägt det "säkerhetsunderskott" som uppstått genom vår minskade försvarsförmåga och den uppenbara risken (eller kanske chansen) att neddragningarna gör ett svenskt medlemskap oundvikligt.

SvD efterlyser en utredning om för- och nackdelar med ett medlemskap som skulle kunna göra bilden av Nato tydligare i Sverige. En dylik utredning borde kunna skingra några av dimmorna som råder i den svenska debatten kring NATO och Sveriges relation till alliansen. Många debattörer verkar alltjämt leva i kalla krigets anda och många verkar tro att vi fortfarande är "alliansfria syftande till neutralitet i krig".

Det är dags att vakna upp till en ny verklighet och bedöma hot, behov och lösningar efter nu rådande förutsättningar och inte leva kvar i den situation som rådde på 70-talet. Världen ser helt annorlunda ut nu än för 40 år sedan vilket innebär att även grunderna för beslut ändrats.

Jag har i ett tidigare inlägg berört ämnet där jag diskuterar den svenska NATO-anpassningen och behovet av att ta konsekvenserna av denna anpassning och de senaste decenniernas försvarsbeslut. En nation behöver ett försvar och detta kan antingen skapas genom en stark Försvarsmakt eller en allians med andra länder. Att kontinuerligt minska den nationella försvarsförmågan utan att ersätta denna med en allians som kan ge säkerhetsgarantier är naivt och direkt oansvarigt.

Det är hög tid att ta konsekvenserna av tidigare vägval genom att söka formellt medlemskap i Europas enda fungerande försvarsallians. Den efterlysta utredningen torde lägga en god grund för ett sådant beslut.

Se även Chefsingenjören.

/ Commander

tisdag 9 augusti 2011

Taktikutveckling hos piraterna?

Shiptalk rapporterar om en piratattack som kan indikera att piraterna är på väg att ändra taktik. Attacken genomfördes cirka 20 nautiska mil (ca 37 km) utanför Eritreas kust i Röda havet. Bara det är en anledning att höja på ögonbrynen, antalet genomförda attacker i de farvattnen har hittills varit relativt begränsat. Det är förhållandevis trångt och därmed enklare att övervaka än den vida oceanen. Antalet falsklarm har dock varit stort då fiskarna i området ägnar sig åt ett fiske som innebär aggressiv manövrering.

Det som däremot är mer anmärkningsvärt är den taktik som piraterna använde sig av. I stället för att som vanligt anfalla med två till tre skiffs, utsattes det tilltänkta offret för massanfall med uppemot 12 skiffs som anföll samtidigt. Vilket fartyg som attacken genomfördes mot framgår inte av artikeln, men enligt uppgift rör det sig om ett bulkfartyg.

Denna taktik har många likheter med metoden swarming boats som exempelvis Iran övar och som USN har identifierat som en möjlig hotbild. Då handlar det förvisso om andra, mer potenta båttyper med en helt annan beväpning, men metoden är densamma.

Varje skiff var bemannad med fem till åtta pirater med vapen och bordningsstegar och båtarna närmade sig målet med en fart om 17 knop. Fartyget hade dock möjlighet att sätta sig i motvärn och när piraterna kom inom 300 meters avstånd möttes de av varningsskott från de beväpnade vakterna som fanns ombord. Upptäckten att fartyget hade beväpnad personal ombord fick majoriteten av anfallande skiffs att dra sig tillbaka.

Två skiffs fortsatte attackerna och öppnade eld mot bulkfartyget. De beväpnade vakterna ombord besvarade elden och efter cirka 30 minuter avbröts anfallet. Enligt artikeln skall ingen ha skadats  i attacken, åtminstone inte fysiskt.

Om detta var en ny taktik hos piraterna, eller endast ett sammanträffande är fortfarande oklart.

"What is clear, however, is that only the presence of an armed security detail on board the bulk carrier ensured its continued safe passage and the safety of its crew and cargo. Had there been no armed detail on board, it would seem clear that this story would have had a very different outcome."

Kan inte annat än att hålla med i den bedömningen.

/ Commander