Kontakt

Kontakta Commander: commanderslog [at] hotmail.se

tisdag 7 december 2010

Korea Update

Utvecklingen i området kring koreanska halvön fortsätter att vara allvarlig.

Sydkorea har tidigare annonserat att ytterligare stridshandlingar från Nordkorea kommer att mötas med militära medel som inte kommer att upphöra förrän Nordkorea kapitulerar.

USAs utrikesminister Hillary Clinton träffade sina sydkoreanska och japanska motsvarigheter Kim Sung-Hwan respektive Seiji Maehara i måndags där de var ense om att Nordkoreas "provocative and belligerent behaviour jeopardises peace and stability in Asia" och deras uppmaning till Kina var "work with us to send a clear, unmistakable message to North Korea".

President Obama i sin tur kontaktade Kinas president Hu Jintao på telefon och hävdade att Kina uppmuntrade Nordkorea genom att inte offentligt kommentera deras handlingar. “It was important for the North Koreans to understand that their actions would have consequences, including in their relations with China” uppges Obama ha sagt.

Ordförande för US Joint Chief of Staff, amiral Mike Mullen är med en delegation i Sydkorea vilket uppges vara “basically a show of support”.

Kina å sin sida har ännu inte svarat upp mot de internationella förväntningarna. "To continuously consolidate and develop friendly and cooperative Sino-North Korean ties is the unswerving strategic policy of the Chinese party and government," sa den kinesiske representanten Wu Bangguo till sin nordkoreanska motpart Choe Thae-Bok. Troligtvis, eller förhoppningsvis, pågår det intensiv diplomatisk aktivitet mellan Kina och Nordkorea, detta offentliga uttalande till trots.

USAs försvarsminister Robert Gates besökte USS Abraham Lincoln som för tillfället opererar till stöd för marktrupperna i Afghanistan varvid han anmärkte: "I don't think it's likely that you'll make a detour there" angående Nordkorea. Med tanke på behovet i Afghanistan och de tillgängliga amerikanska och allierade styrkorna i sydostasien har han antagligen rätt.

USA skickar fler sjöstridskrafter till området. Utöver hangarfartygsgruppen USS George Washington som redan är på plats och samövar med japanska stridskrafter är även hangarfartygsgruppen USS Carl Vinson på väg mot området. Nu senast rapporteras att Essex Expeditionary Strike Group (ESG) med 31st Marine Expeditionary Unit (MEU) embarkerad har påbörjat övningen Keen Sword med japanska flottan. Tidigare har rapporterats om deployering av minst två ubåtar till området. Det är en ansenlig militär styrka som samlas kring den koreanska halvön, även om USN bedyrar att det rör sig om "scheduled deployments".

Undrar hur många Tomahawk och andra robotar med markmålsförmåga som för tillfället har Nordkorea inom porté. Utan tvekan en hel del.

Vad har Nordkorea att sätta emot? En rapport i en sydkoreansk tidning hävdar att Nordkorea har torpedbestyckade miniubåtar. Svenska marinen har erfarenhet att jaga miniubåtar och alla som var med vet hur svårt det är. Det är osannolikt att dessa skulle komma åt några amerikanska fartyg, men en tillräckligt beslutsam och självuppoffrande attack kanske kan nå framgång?

USA och dess allierade bedriver uppenbarligen en intensiv diplomatisk kampanj. Genomför Kina några påtryckningar mot regimen i Pyongyang? Kommer de att lyckas desarmera situationen? Kina är, vilket alla verkar vara överens om, nyckeln till konfliktens lösning.

/ Commander

2 kommentarer:

  1. Det finns flera skäl för Kina att inte lägga sig i konflikten på Koreahalvön, på det sätt som Västvärlden och du hoppas på.

    För det första finns det historiska skäl, d.v.s Koreakriget 1950-53, där Kina troligen fick ca 600 000 man i förluster. Detta väger nog fortfarande tungt.

    Det andra tunga skälet är att Kina önskar en buffertzon mellan sig och USA:s trupper i Sydkorea.

    Ett tredje skäl är att Kina kan studera USA:s brinkmanship, för att utröna hur seriös och handlingskraftig den amerikanska administrationen är.

    Kinesrna och nordkoreanerna är nog medvetna om att USA saknar förmåga att utkämpa krig i Korea, Afghanistan och samtidigt en konflikt på sparlåga i Irak.

    I vassen lurar Iran, med hot mot världens oljetillgångar i Hormuzsundet. Det vore ett bra tillfälle för Iran att starta något elände i Persiska Viken. Särskilt efter senaste Wikieleak-släppet, där ledare i grannländer bett USA att slå till militärt mot Iran.

    http://chefsingenjoren.blogspot.com/2010/01/gastinlagg-hotspot-hormuz.html

    Spelar USA spelet på ett felaktigt sätt kan det få mycket svåra konsekvenser. Kanske inte läge för brinkmanship, särskilt inte med tanke på USA allmänna ekonomiska problem.

    SvaraRadera
  2. @ Sumatra:
    Intressant analys, du har säkert rätt. Samtidigt är jag mycket tveksam till att Kina önskar konflikt på koreanska halvön, vilket skulle störa regionens ekonomiska utveckling.

    Kina måste lägga sig i konflikten genom att sträcka upp Nordkorea för att uppnå just det som de önskar - regional stabilitet och kanske en buffertzon till syd. Om de låter Nordkorea löpa fritt kan det mycket väl bli en konflikt där Kina ställs inför fullbordat faktum och inte kan göra annat än att välja Nordkoreas sida med tanke på just de historiska skäl du anför.

    / Commander

    SvaraRadera