Sverige har hittills deltagit i EUNAVFOR Operation Atalanta vid två tillfällen. Först 2009 med ME01 bestående av korvetterna HMS Stockholm och HMS Malmö samt underhållsfartyget HMS Trossö. Därefter deltog vi med ME02 bestående av bl.a. HMS Carlskrona under perioden 2010-04-15--11-15, med ombordbaserad Hkp15 under del av tiden. Vid båda dessa insatser har personal från Bordningsstyrkan vid Amfibieregementet deltagit, vilket är en förutsättning för att kunna lösa styrkans uppgifter.
Problemet med piratattacker är inte löst utan hotet mot den internationella sjöfarten i allmänhet, och hjälpsändningarna till Somalia i synnerhet, har närmast ökat. Lösningen på problemet ligger självklart inte till sjöss. Det är bristen på fungerande statsmakt i Somalia med därtill hörande nöd och laglöshet som ligger till grund för organiserad brottslighet i form av lönande piratverksamhet. Inte förrän Somalia åter är en stabil stat (eller flera stabila stater) kommer piratplågan att kunna stoppas. Till dess behöver den livsnödvändiga internationella sjöfarten skydd av sjöstridskrafter och det är inte många som tror att EU kommer att avsluta Operation Atalanta i närtid.
De svenska sjöstridskrafterna ligger i startgroparna för att börja arbetet med att ställa nästa styrka till EU förfogande, om riksdag och regering så beslutar. Tyvärr har marinen inte tillräckligt med ytstridsfartyg och besättningar för att över tiden kunna hålla en styrka i området. För att få kontinuitet krävs deltagande från andra typer av enheter.
Vilka andra svenska förbandsbidrag kan vara aktuella? Nederländska flottan har deltagit med ubåten HNLMS Zeeleeuw i NATOs Operation Ocean Shield som har till uppgift att bekämpa sjöröveri i havsområdet utanför Somalias kust. Syftet med en ubåt i en operation av denna typ är inte att sänka de fartyg och båtar piraterna använder, utan de uppgifter de är mest lämpade för är underrättelseinhämtning. De kan under lång tid dolt övervaka en hamn eller en kustremsa. Underrättelseinhämtning är något svenska ubåtsvapnet har övat i decennier och det är ingen större skillnad mellan uppgiften att bevaka en sovjetisk utskeppningshamn och en somalisk piratbas annat än hotnivån. Detta är något våra ubåtar genomför skarpt i hemmavatten över tiden och deras deltagande i Operation Atalanta hade varit mycket värdefullt. Deltagandet får naturligtvis inte omöjliggöra deras skarpa verksamhet i närområdet, men det är något Ubåtsflottiljen har hanterat tidigare när HMS Gotland opererade utanför USAs västkust under en längre tid.
Franska flygvapnet ställde i dagarna en E-3F AWACS till EUNAVFOR förfogande för havsövervakningsuppgifter. Ett flertal länder har tidigare bidragit med flygande havövervakning, bland annat Japan, Luxemburg och Spanien. Sverige deltog en period under 2010 med flyg ur Kustbevakningen baserat på Seychellerna. EUNAVFOR operationsområde sträcker sig från Somalias kust till Maldiverna och från Persiska viken till Madagaskar. Flygande plattformar är naturligtvis en förutsättning för att detta enorma havsområde skall kunna övervakas. Det som krävs, utöver flygets inbyggda fart och räckvidd, är främst elektrooptiska sensorer av hög kvalitet och ett flygplan med lång uthållighet. En spaningsradar med förmåga att detektera och följa små mål är också en fördel. Borde inte ASC 890 kunna bidra till denna övervakning eller har vi helt överlämnat förmågan till flygburen havsövervakning till Kustbevakningen?
Detta är två exempel på förbandstyper som skulle kunna göra stor nytta i Operation Atalanta. Insatsen skulle uppskattas av många, inte minst av de som är beroende av en fungerande import och export vilket är flertalet av oss - för att inte tala om de miljoner nödställda och svältande människorna i Somalia. Utan skydd av sjöstridskrafter når inte hjälpsändningarna från World Food Programme fram, hjälpsändningar som är livsnödvändiga och förser uppskattningsvis 1.3 miljoner människor med mat varje dag. Här kan även andra förbandstyper göra viktiga insatser.
/ Commander
/ Commander
ASC 890 har ju en utomordentlig radar. Däremot har den inga optiska sensorer, vilket krävs när man ska identifiera VAD det är som rör sig på havsytan. Alternativet blir annars att ASC:en ska åka och kontrollera varje radarkontakt manuellt med Mk 1 Eyeball. Kustbevakningen har förutom en lämpligare plattform i själva flygplanet, en bra radar och dessutom fin optronik. Som det sagts tidigare, varför ska KBV och FM vara så separerade? Man hade hellre sett att KBV:s Dash 8:or fått ubåtsjaktförmåga, Link 16/11 och kunnat användas på riktigt i TI/VA-fallen och även i int. tjänst.
SvaraRaderaUndinhämtning med ubåt är en intressant tanke. Alla skrattade ju åt Danmark som ställde ubåt till förfogande vid Irakkriget 2003, eftersom Irak saknade flotta. Det gjorde/gör definitivt inte Iran, som spaningen bedrevs mot för att få koll på vad landets avsikter vid koalitionens intåg i Irak.
@Wiseman: Varför skulle en civil myndighet ägna sig åt renodlad militär verksamhet? Det finns en hel hög med mycket goda anledningar till att det endast är militärer som ska militära. Många av dessa anledningar har med folkrätten att göra...
SvaraRaderaBorde inte ett naturligt nästa bidrag vara de sedan ett år tillbaka levererade Visby-kovetterna HMS Helsingborg och HMS Härnösand. Enligt uppgifter på FMV hemsida i höstas har de innan leverans till Förvarsmakten genomfört materiella installationer (IP) för att tåla miljön i Adenviken/Indiska Oceanen. Fartygen verkar ha bättre uthållighet än de andra korvetterna, som ju redan visat att de klarar av sin uppgift i området. Kanske kan Visbykorvetterna klara sig utan medfört lag-fartyg? I de övningar fartygen har bedrivit under 2010 beskrivs att underhållet medförts landburet. Det verkar däremot vara så att de fortfarande inte har fått helikopter ombord, vilket hade gjort de ännu effektivare, jmfr tex med HMS Carlskrona. Visbykorvetterna har ju helt andra fartresurser i jämföelse med Carlskrona eller ubåt. De borde kunna ligga ute på spaning i låga farter under flera veckor för att när som helst öka farten till 40 knop och sätta efter någon piratattack?
SvaraRadera@ Nicke Lilltroll: under början av 90-talet deltog Kbv flygplan som en del i ubåtsjaktstyrkan vingspets vid vingspets med Marinflygets Y891 med gott resultat.
SvaraRaderaProblemet nu är de närmast vattentäta skott som finns mellan FM och Kbv, även om deltagandet i Operation Atalanta gjort mycket för att överbrygga klyftan mellan dessa marina myndigheter. Nuvarande organisation innebär bristande samordning av Sveriges begränsade maritima resurser. Det naturliga hade varit att inlemma Kbv i marinen såsom exempelvis Norge har gjort. Jag är inte säker på att personalen i Kbv delar min uppfattning. Norge är, till skillnad mot Sverige, en marint inriktad nation som har insett havets betydelse. Dessutom har de inte arvet från Ådalen att släpa på, så det är antagligen därför sådan samordning är möjlig där men inte här.
Det som saknas är en nationell maritim strategi som pekar ut vägen för de som verkar i den maritima domänen och reglerar ansvarsförhållanden, inriktning och samordning mellan myndigheter med maritima intressen. En försiktig bedömning är att det kommer att dröja länge än innan vi får en sådan strategi.
@ Anonym 14.27: HMS Helsingborg och HMS Härnösand borde kunna vara ett tänkbart alternativ för nästa bidrag, men det krävs en djupare analys av den mest lämpliga utformningen. Den analysen bör inte göras på offentliga forum.
/ Commander
Jovisst vore ASCen en idé men jag tror inte vi kan flyga i insats på FMVs tillstånd....
SvaraRaderaJ.K Nilsson
Sedan lång tid tillbaka pågår i Medelhavet en artikel 5 operation, nämligen Operation Active Endeavour. Här har Norge deltagit med ubåtar, där jag bara känner namnet på den tredje som deltagit. "KNM Uthaug is the third submarine of the Norwegian Navy’s rapid reaction forces to take part in operation "Active Endeavour".
SvaraRaderaUnder Operation Active Endeavour, NATO ships are patrolling the Mediterranean and monitoring shipping to help detect, deter and protect against terrorist activity.
http://www.nato.int/cps/en/natolive/topics_7932.htm
Där finns en intressant skrivning.
"To date, Exchanges of Letters have been signed between NATO and Israel, Georgia Morocco, Russia and Ukraine. In addition, Finland and Sweden have informally expressed their interest in contributing to the operation."
Vi har redan gjort tekniska anpassningar och har redan varit i Medelhavet med ubåt. Kanske dags att bidra till en artikel 5 operation?
En anledning till att KBV inte bör syssla med militära uppgifter och absolut inte bör vara en del av våra väpnade styrkor är att en rätt stor del av Östersjön är en demilitariserad zon. Visserligen är hela zonen finsk men precis som KBV på västkusten samarbetar med sin norska motsvarighet vid gränsöverskridande verksamhet antar jag att man gör det på ostkusten också...
SvaraRaderaKBV har ännu inte under den tiden jag har varit anställd i FM lyckats prestera vad man vill få ut av Sjöinfobat. När FM (MTS, Sjöinfo)ifrågasätter vissa saker är man mkt snabb fr KBV att klaga hos Departementet.
SvaraRaderaVissa undantag på lokal nivå finns men det kommer sig oftast av att t.ex FC på en KBVenhet och vakthavande sjöledare känner varandra.
Vi är många som är rejält trötta på att se KBV ta åt sig äran när det är FM Sjöinfobat som gjort skitjobbet. Ett exempel är alla gånger man har jobbat med återuppspelningar av rr-bild för att försöka ta reda på vilket/vilka ftg som passerat i ett visst område där olja släppts ut. Informationen lämnas till KBV som därefter går ut i media och hävdar att det är dom som id:at missdådaren......
Detta är inte det enda exemplet.
Aldrig feedback, aldrig ett enkelt tack för hjälpen....
Sjöövervakningen måste samordnas och effektiviseras, dock inte under KBV:s paraply eftersom dom ser ned på allt som har med FM att göra.
Tänk om vi kunde samordna FM/Sjöinfo resurser med KBV ftg/flyg, vilken koll på läget vi skulle ha!
En bra början skulle vara att möjliggöra för SjöC att delge ytläget till KBVftg på samma sätt som till våra egna enheter.
Oj det blev visst ett långt inlägg det här....
/Anon Sjöinfo