Till att börja med måste man definiera vad man menar med "europeisk". Är det västeuropeisk man menar så torde svaret bli ja, de västeuropeiska nationernas förmåga till expeditionära operationer kommer att reduceras. Om man däremot tolkar "europeisk" i dess vidare form ser man att exempelvis Ryssland utvecklar en ökad förmåga, bland annat genom anskaffning av fartyg av Mistral-klass.
Expeditionär krigföring är i allt väsentligt beroende av tillgång på anpassade sjöstridskrafter för dess genomförande, exempelvis hangarfartyg och olika typer av landstigningsfartyg. Sådana finns bland annat i den franska flottan och såväl Italien som Spanien utvecklar eller vidmakthåller en hangarfartygsförmåga. Landstigningsfartyg finns i flera västeuropeiska flottor. Förmågan reduceras med det brittiska ställningstagandet men kommer att finnas kvar, eller ökas, inom andra europeiska flottor.
Vidare ställs frågan hur denna utveckling kommer att påverka svensk utveckling av vårt koncept för expeditionära operationer. Förhoppningsvis i väldigt liten utsträckning. Att våra förband måste kunna användas utanför svenskt territorium tillsammans med andra är en utveckling som måste fortsätta, inte minst med anledning av solidaritetsförklaringen. Att däremot försöka bygga upp en självständig expeditionär förmåga är inte realistiskt och en farlig väg att gå för en liten nation som Sverige. Risken att det endast blir en kostsam men oanvändbar halvmesyr är överhängande. Detta är något att ha i åtanke vid anskaffningen av nästa klass av stödfartyg - vilka är behoven? Fylls behoven bäst av fartyg av typen Rotterdam eller av typen Absalon?
/ Commander
När Storbritannien 1982 pga färre utomeuropeiska besittningar och en ekonomisk kris (känns scenariot igen?) gjorde stora nedskärningar i försvarsbudgeten, med ett par hangarfartyg och andra större fartyg i spetsen, blev man "räddade" av gong-gongen då Argentina med osedvanlig dålig tajmning ockuperade Falklandsöarna innan fartygen var slutligt avställda och skrotade.
SvaraRaderaFöljer intresserat denna blogg.
SvaraRaderaÄr det någon som kan förklara varför ett större fartyg skulle vara sämre än ett mindre?
@ Anonym 02.50: Jag tror GB undviker att göra om samma misstag igen. Kan förresten tipsa om en bra bok i ämnet som beskriver inte bara striderna utan även det politiska spelet innan och under konflikten: "Slaget om Falklandsöarna" av Hastings och Jenkins (ISBN 9188818748).
SvaraRadera@ Anonum 03.07:
Det finns fördelar och nackdelar med såväl små som stora fartyg. Det beror helt på vad de är avsedda att användas till. Ett större fartyg blir oftast dyrare i drift kopplat till besättningens storlek och ökade bränselkostnader, medan det oftast har bättre sjövärdighet, bättre lastförmåga och att det är enklare att integrera nya funktioner. Skall en ny funktion byggas in i ett mindre fartyg krävs oftast större kostnadsdrivande modifieringar än om motsvarande funktion skall tillföras en större enhet.
Ofta får stora fartyg oförtjänt kritik eftersom de utomlands oftast har relativt stora besättningar. I svenska flottan har vi lång erfarenhet att operera avancerade stridsfartyg med fåtalig besättning. Det finns inget som säger att våra större fartyg, skulle vi någonsin få några, behöver bemannas på samma sätt som motsvarande fartyg gör utomlands.
/ Commander
Kanske är detta vad vi skulle haft istället för Visbykorvetterna. Kan dessutom härbärgera en pluton markstridare.
SvaraRaderaKölsträckt 2 juni 2005 och numera (2008)levererad (sic!)
http://www.youtube.com/watch?v=o-KnCF4oZuI&feature=player_embedded
http://www.wired.com/dangerroom/2010/11/everyone-wins-in-navy-warship-bait-and-switch/
@ Sumatra: inte "istället för" - är inte "både och..." ledordet för dagen?
SvaraRaderaNästa ytstridsfartyg bör enligt min åsikt vara ett större fartyg med plats för helikopter i hangar och/eller UAV modell större. Att det skall vara utrustat med sensorer och vapensystem i samtliga dimensioner är underförstått.
/ Commander
Visst måste den svenska bataljonen kunna landsättas marinkårsstylee.
SvaraRaderaSen vilken betydelse en svensk bataljon har rent militärt kan du gärna förklara för mig. Är det inte billigare om Carl Bildt twittrar i händelse av en konflikt.