Pseudonymens förtjänster

Bloggkollegan Väpnaren har i ett intressant inlägg kommenterat ett gästinlägg på Wiseman's Wisdoms skrivet av informationsdirektören Erik Lagersten. Kärnfrågan är fördelen eller nackdelen med den anonyma diskussionen på bloggar och andra forum på nätet.

Informationsdirektören hävdar att debatten är viktig för att "positionera Försvarsmakten som en naturlig del i samhället och skapa jordmån för att känna och visa stolthet som anställda i Försvarsmakten. [...] Ju fler som deltar i samtalet eller som vill beskriva sin vardag med glädjeämnen och brister desto bättre. Våra nya medarbetare törstar efter information och den bästa företrädaren för yrket är de som arbetar eller är frivilliga inom Försvarsmakten och deras berättelser."

INFODIR fortsätter med "Är anonymiteten ett problem? Nej, inte i sig. Relevanta texter påverkas inte om det är anonymt. Däremot skulle jag gärna se att fler uttalade sig under eget namn, både för att jag tycker att det ger en bättre argumentation och för att de skäl som framförs för att göra det anonymt är besvärande för myndigheten. Påståenden som risk för repressalier, hot om efterverkningar etc. Sådant är inte förenligt med Försvarsmaktens demokratiska uppdrag och något som jag med kraft kommer att ingripa mot." Vi är nog många som är tveksamma till INFODIRs möjlighet att påverka vitsordssättningen på P7 eller lönesättningen på SSS.

Ett antal kommetatorer på de olika försvarsbloggarna hävdar att de skriver anonymt av rädsla för repressalier vid löne- och vitsordssättning. Jag kan inte intyga att denna rädsla är välgrundad, men antalet kommentarer i den andan indikerar att det är ett problem på vissa håll i organisationen. Detta gör anonymiteten än mer betydelsefull.

Väpnaren å sin sida har en annan uppfattning och han sammanfattar den med: "Vi kan alltså dra minst tre slutsatser.
1) Anonym diskussion är inte ett problem, det är en fördel.
2) Anonym diskussion är modus operandi i internetbaserade diskussioner.
3) Försvarsmakten har en uppförsbacke när det gäller de anställdas förtroende."

Jag delar till fullo Väpnarens syn på anonymitetens förtjänster. En pseudonym gör att texten står på egna ben, utan att tolkas av förutfattade meningar grundade på uppfattningar om författarens person, befattning eller grad.

Den förre Försvarsmaktskollegan Staffan Dopping har kommenterat på Wiseman:
""Ett till synes klokt inlägg" skriver en av de anonyma. En misstro grundlagd i många år skiner igenom i de flesta av kommentarerna. [...]"Vem läser vad en löjtnant på ubåtsflottiljen skriver", undras det. Det är bedrövligt att läsa. Varenda kotte i Försvarsmakten har ett ansvar för att en sådan attityd förpassas till skräphögen. Det är inte bara en plikt på generals- och direktörsnivå - den värdegrundskampen måste alla ta. Även ni som kommenterar på den här bloggen. Om jag jobbade kvar i Försvarsmakten skulle jag inte vilja stanna kvar med hjälp av strategin "inte stå öppet för mina åsikter". Hur går det då med självrespekten?"

Vilken attityd är det Dopping hänvisar till? Är det medarbetarna eller deras upplevda verklighet det är fel på? Många är de erfarna och kunniga officerarna som inte fått gehör för en åsikt med motivet att någon med högre grad hade en annan uppfattning.

Det handlar inte om att "inte stå öppet för mina åsikter" som Dopping skriver, utan om att få genomslag. Vilken möjlighet hade Wiseman haft att få debattera med Försvarsministern, citeras av "gammalmedia" och publiceras på Newsmill om det framgick att han var civil lärare på MSS, major på F17 eller förrådsman på FM LOG? Det är säkert att säga att den chansen hade varit i det närmaste obefintlig.

Det faktum att Wiseman med flera skapar ett namn i bloggosfären genom att skriva läsvärda inlägg om angelägna frågor gör att de blir en faktor att räkna med i debatten. Vad de skriver läses av många i beslutsfattande ställning, det är synnerligen tveksamt om det varit fallet om de skrivit under sina "riktiga" namn. Det är mer troligt att de hade blivit avfärdade med "vad vet han/hon, han/hon är ju endast löjtnant/ flygvapenofficer/maskinare..."

Det är anonymiteten som gör att var och en har möjlighet att få genomslag i debatten. Skrivna under författarens eget namn riskerar värdefulla inlägg och idéer att kastas på sophögen på grund av läsarnas förutfattade meningar om författaren som person.

Detta gör anonymiteten på försvarsbloggarna till ett viktigt inslag i den demokratiska dialogen och som möjliggör det som INFODIR önskar - att vi får "fler som deltar i samtalet eller som vill beskriva sin vardag med glädjeämnen och brister" och framförallt, fler som lyssnar.

/ Commander