Kontakt

Kontakta Commander: commanderslog [at] hotmail.se

tisdag 8 februari 2011

Sjöstridsförbanden och Basorg 13

Härom veckan skickade de marina förbanden in sina svar på HKVs förslag till utformning av Basorganisation 13, den organisation som skall stödja Insatsorganisationen (IO) och som utgör ett steg på vägen mot FM Org 14.

Förslaget har till del debatterats i media och uttryck som "katastrof" och "systemkollaps" har använts. Debattörerna har rätt - förslaget innebär sådana begränsningar för sjöstridskrafterna att våra stridsfartyg blir liggande till kaj medan besättningarna löser stöduppgifter vilka de varken är anställda eller utbildade för.

Problemet är, som vanligt skulle jag vilja säga, att en försvarsmaktsgemensam lösning skall smetas ut över hela organisationen utan hänsyn till de olika stridskrafternas särart. Modellen är, om jag förstår det hela rätt, en tvåbataljonslösning där en bataljon är aktiv medan den andra har lägre beredskap. Detta gör att personal i bataljonen med lägre beredskap kan besätta tjänster i exempelvis regementsledningen i basorganisationen. Det finns en risk att jag misstolkat modellens uppbyggnad eftersom de marina förbanden inte fått ta del av övriga försvarsgrenars eller försvarsmaktsgemensamma förbands sammansättning. Oavsett detta är lösningen olämplig för marinen.

Denna lösning fungerar inte applicerad på ett sjögående förband. Våra strids- och stödfartyg innebär omfattande investeringar. Genom att spara in på bemanningen i både insats- och stödorganisationerna, vilket tvingar personalen i insatsförbanden att lösa stöduppgifter, ligger dessa investeringar till kaj utan att vara operativa. Kostnaderna för underhåll och övrigt vidmakthållande kvarstår dock, de riskerar till och med att öka då det underhåll som besättningarna normalt genomför inte blir gjort för att sjömännen och officerarna utgör IBSS eller bemannar skolor och högre staber.

I stället för att tvinga på sjöstridsförbanden en försvarsmaktsgemensam organisationslösning, som med närmast naturkraft är anpassad för markstridskrafterna, bör man titta på en lösning som liknar den för ett större rederi. Dessa har produktivitetskrav som innebär att fartygen skall vara till sjöss så mycket det bara går för det är endast till sjöss som de gör nytta. Rederierna uppfyller kraven genom att anställa tillräckligt många sjömän och sjöbefäl för att lösa uppgiften samtidigt som de bygger upp en nödvändig stödorganisation för att hålla fartygen till sjöss.

Det handlar om att anställa mer än en besättning per fartyg, en lösning som är lika enkel som självklar för att uppnå hög produktivitet. Den investering som fartygen utgör måste utnyttjas i högsta möjliga grad och då räcker det inte med en individ per befattning ombord. Hoppas hinna återkomma i närtid med ett längre inlägg om lämplig bemanning av våra fartyg.

Örlogsfartyg är insatta så fort de är till sjöss, bland annat genom att bidra till den nationella sjölägesbilden och genom att ständigt vara beredda att hävda svensk territorialvattengräns och svenska intressen, i närområdet eller utanför detsamma.

Sjöstridskrafter är ett verktyg som står till statens förfogande att utnyttja som ett säkerhetspolitiskt instrument i alla konfliktnivåer - från djupaste fred till fullt krig. Då duger det inte att de ligger och förstörs till kaj utan besättning ombord.

/ Commander

6 kommentarer:

  1. Bra inlägg.

    Självklart ska ett fartygssytem som kostat flera miljarder inte ligga till kaj för att den ENDA besättningen (med vakanser) måste vara lediga och sedan underhålla fartyget...

    Nej, in med mer personal. Två besättninger per fartyg och ytterligare ett gäng med människor som sköter underhållet av fartyget när det under korta perioder ligger till kaj.

    Men detta är en dröm i färg, som tyvärr aldrig kommer att realiseras. Basorg 13 kommer att bli sista spiken i kistan på den näst intill obefintliga flottan.

    SvaraRadera
  2. Tja, vad ska man säga? Hål i huvudet. Det är så sjukt att man inte ens tror att det är sant. Fler besättningar än plattformar har alltid varit en sanning och dyrköpt sådan. Försöken att skriva om militärhistorien har så gott som alltid misslyckats.

    SvaraRadera
  3. Att jämföra med "riktiga verksamhet" är inte så lätt, rederier och flygbolag tjänar bara pengar när plattformarna används, personalen är kompetent och verksamheten uppfyller alla internationella krav, klarar man inte det blir det konkurs.

    I FM/KBV har man en helt annorlunda låtsasekonomi där plattformen är redan betald. Visserligen budgeterar man sedan för att producera "hål i luften"/tid sjöss etc, men då är det självfallet inbjudande att spara medel för drift och underhåll genom att inte nyttja plattformen. Kan man dessutom spara in på bemanningens storlek och övningstid så tror man sig rentav göra vinst och förtjäna bonus!
    Här är det inte banken som granskar verksamheten utan man avgör själv om man är "tillräckligt bra" och uppfyller egen och tillrättalagd målbild. Att genomförd verksamhet nästan är obefintlig och ljusår från att uppfylla kraven i skarpt läge har gått bra att mörka sedan förra kriget...
    /Kölsvinet

    SvaraRadera
  4. Håller med dig att fartygen skall ha en mönstrad besättning. Jag anser dock inte att dubbelbemanning är rätt generellt. Externt stöd måste finnas för att hålla verksamheten igång och följa lagar/regler.
    Däremot vänder jag mig mot tendensen bland fd marinpolitiker/karlskrona politiker/sjöofficerare att hugga på arméns bemanning. En manöverbat representerar ett samlat mtrl värde som överstiger även den dyraste marina plattform. Att då hugga mot armén som endast skall bemannas med 25% heltidsanställda är lågt.

    SvaraRadera
  5. @Anonym 16.13:
    Det var inte avsikten att "hugga på arméns bemanning". Det var avsett som kritik mot modellen som jag uppfattar är anpassad mot en tvåbataljonsorganisation, jag kan ha fel.

    Min uppfattning är dock att dubbelbemanning, eller motsvarande, är helt rätt väg att gå för att nyttja sjöstridskrafterna optimalt.

    / Commander

    SvaraRadera
  6. Nu får vi vara glada om våra omgallonerade officerare kan bemanna de fyra korvetter och fåtal minröjningsfartyg vi har, efter diverse planerade reformer och en måhända förväntad personalflykt.

    Vem vill satsa sin framtid på den korvett som finns att bemanna inom 50 mils radie?

    Jag vet väldigt lite om arméns förutsättningar, men alla verkar numera ha sitt h-lv-t- att tänka på.

    Fågeln värjer egen bur
    Så göra ock alla vilda djur

    Så skrev Biskop Thomas på 1400-talet i Frihetssång. Låt oss bara inte värja vår bur mot fågeln i buren bredvid.

    Det mesta har blivit bättre i Sverige sedan 1400-talet, men visst kan vi lära lite av den gamle biskopen.

    Frihet är det bästa ting
    Som sökas kan all värden kring
    För den som frhet rätt kan bära
    Vill du vara dig själver huld
    Så älska frihet mer än guld
    Med frihet följer ära

    Kanske något för de politiker som sitter på guldet att tänka på.

    Jag får ge Tolgfors den elogen att han i alla fall håller låg profil, nu när det börjar blåsa rejält kring det försvar som han är satt att vara minister för. Ett Gung Ho i det här läget vore - milt uttryckt - opassande.

    SvaraRadera