Av några kommentarer till mitt förra inlägg "Sjöstridsförbanden och Basorg 13" att döma har jag varit otydlig, för detta ber jag om ursäkt. Det var inte min avsikt att "hugga på arméns bemanning" eller att "värja vår bur mot fågeln i buren bredvid". Jag erkänner villigt att jag har bristande kunskap om hur armé- och flygförband är organiserade idag och har inga som helst idéer om hur de bör utformas i framtiden. Jag antar att det finns många officerare med goda idéer om detta i armén eller Flygvapnet och jag hoppas de får genomslag för dessa, för Försvarsmaktens och Sveriges bästa.
Det jag vänder mig emot är modellen med en Basorg som inte står på egna ben utan som förutsätter stöd från Insatsorganisationen (IO). Basorg är en stödorganisation utformad för att möjliggöra för IO att verka, men med föreliggande förslag innehåller stödorganisationen så stora brister att detta inte är möjligt. Bristerna föreslås fyllas av IO.
En stödorganisation som skall stödja IO men som kräver stöd av IO vilket medför att IO inte är operativ... Rundgång och Moment 22 i samma mening!
Utgångspunkten måste vara att IO skall vara bemannad fullt ut. Till detta skall nödvändigt stöd kopplas, för sjöstridsförband omfattar detta bland annat materielförsörjning, avancerad teknisk tjänst, rekrytering, utbildning, skydd och bevakning, sjukvård, miljö med mera. Stödorganisationen måste vara anpassad för att medge för IO att lösa sina uppgifter utan att kräva personalförstärkning från densamma. En väl fungerande organisation förutsätter personalrörlighet mellan IO och stödorganisationen för att förse den senare med aktuella kompetenser och den förra med befattningar för erfaren personal som av någon anledning inte kan eller önskar ingå i IO. Detta är inte detsamma som att IO skall utarmas för att fylla upp stödorganisationen med nödvändiga kompetenser. Det är helt fel väg att gå.
När det gäller bemanning av våra stridsfartyg hävdar jag att flera besättningar per fartyg är det enda sättet för att kunna driva fartygen effektivt och att modellen för att personalförsörja ett civilt rederi bör vara utgångspunkten för diskussionen. Jag inser naturligtvis att detta är en dröm i fyrfärg för att inte säga rent verklighetsfrämmande i nuvarande situation. Det är dock vår skyldighet som yrkesmän att diskutera i dessa termer. Att stillatigande acceptera bemanningsprinciper som de facto omöjliggör ett effektivt nyttjande av våra strids- och stödfartyg är kanske bra för karriären men knappast värdigt en professionell officerskår.
Som skattebetalare vänder jag mig emot den bristande hushållning med statens resurser som ett sådant förfarande innebär. Örlogsfartyg utgör stora investeringar och dessa måste utnyttjas optimalt, i närområdet eller utanför detsamma, i fred, kris och krig.
/ Commander
Har svårt och förstå varför man inte skulle vilja ha flera besättningar. För mig är det självklart. Dyr utrustning ska användas. Fartyg som ligger i hamn ger inte insats effekt. Därför är det logiskt att bemanna dem med fler besättningar som kan avlösa varandra, dessutom innebär det att man kan genomföra längre insatser med fartygen utan köra slut på sin personal.
SvaraRaderaSamma borde gälla även för piloter och servicepersonal, 2-3 piloter per plan och två-tre uppsättninar service personal som kan jobba i skift, service och underhåll kan ske dygnet runt.
Effektivisera administration för över resurser till utförardelen.
Flygplan i skift? När flygplanet står på marken behövs inte piloter, när flygplanet flyger behövs inte tekniker.
RaderaDäremot kan man balansera teknikerbehovet genom fler reservdelar och bättre tillgång på flygplanskrov. Att trolla med fem flygplan som man gjorde på Sicilien är inte bra ur verksamhetssäkerhetssynpunkt. Alla erfarenheter säger att den som påbörjar en service av ett flygplan också är den som skall avsluta det utan avbrott för att minimera "Human Factor" relaterade händelser.
J.K Nilsson
@ Commander
SvaraRaderaDelar dina uppfattning till fullo i inlägget. Sedan är det den förbannade verkligheten...
Just nu får vi nog nöja oss med att önska att Basorg 2013 blir en ofullgången tanke som aldrig drivs igenom.
Den bittra sanningen är att de ekonomiska förutsättningarna inte ger oss alternativet status quo. Än mindre (fler) kostnadsdrivande reformer.
Helt vid sidan av ditt inlägg, men med bakgrund av ett inlägg hos Wiseman. Jag tror inte att alternativet att låta de anställda täcka underskottet genom att "avstå" delar av lönen täcker bristerna i kassan.
Tanken att FM anställda skall finansiera alla medborgares försvar är lätt absurd.
Skall de anställda på Banverket avstå lön så att vi kan rusta upp infrastrukturen när det gäller spårbunden trafik, för att bara ta ett exempel?
@ Spartan:
SvaraRaderaDelar din uppfattning. Tyvärr är inte verkligheten med oss i detta - men spottar man på stenen så...
Tack för uppmuntran i din tidigare kommentar!
@ Sumatra:
Nej, idén är helt befängd. Uppenbarligen är de lika desperata i Norge som vi är. JSF kanske inte var ett så lyckat val ändå?
/ Commander